Mindre grönska och små skolgårdar ger sämre inlärning

Vi ställer hårda krav på barnen i skolan. Samtidigt som de genomgår en intensiv fysisk och känslomässig utveckling och lär sig det sociala samspelet ska de också ta till sig kunskap om en rad olika ämnen, som de ständigt utvärderas utifrån. Debatten om skolan handlar sällan om vilka förutsättningar vi ger barnens lärande, och aldrig om hur hårdgjorda miljöer och brist på grönska påverkar lärandet.

Omgivningen påverkar lärandet

Under lång tid har vi utgått från att lärande framförallt sker i huvudet, men det relativt nya och allt större forskningsfältet kroppsbaserad kognition pekar på att tänkandet och kroppen är tätt sammanflätade. Enkelt utryckt: allt vi lär oss lär vi oss i samspel mellan hjärna, kropp och omgivning. Den fysiska miljön vi omger oss med har alltså stor betydelse för vår förmåga och möjlighet att ta till oss kunskap.

Grönska förbättrar barns inlärningsförmåga

Det har länge varit känt att närhet till grönska förbättrar barns kognitiva förmågor och förra hösten kom en stor spansk studie som befäste detta ytterligare. Den visade att barn som växer upp med tillgång till grönområde nära sitt hus utvecklar en bättre uppmärksamhet och ett större arbetsminne, och har lättare att koncentrera sig. En annan studie har visat att barn som ser grönska från klassrumsfönstret presterar bättre på prov. Barn och unga som omges av grönska är bättre på att kontrollera sina känslor och är mindre aggressiva, vilket bland annat visats i en studie av tonåringar i Los Angeles.  Barn som har möjlighet att vistas i grönområden har visat sig få bättre mental hälsa än barn utan denna möjlighet, vilket också påverkar möjligheten att ta till sig kunskap.

Svensk forskning har gett liknande resultat. Den motoriska utvecklingen grundläggs i förskoleåldern, och dåligt utvecklad motorik vid skolstart har visat sig ge negativa konsekvenser för såväl inlärning som koncentrationsförmåga. Förskolebarn som är ute en stor del av dagen och har tillgång till gårdar med inslag av natur har bättre motorik och koncentrationsförmåga och lägre sjukfrånvaro än barn som har tillgång till förskolegårdar med enbart byggda inslag. Leken på stora gårdar med variation och mycket natur är ofta mer harmonisk och mindre konfliktfylld än lek på naturfattiga gårdar. Även på vintern påverkar utemiljöerna barns välmående. Barn tillbringar mer tid på förskolegården om den har naturlig terräng med backar än om den är plattare och mer anlagd.

Gröna miljöer förbättrar barns inlärningsförmåga genom bland annat minskad stress, bättre luftkvalitet och mer fysisk aktivitet. Lek i naturmiljöer bidrar också till inlärning genom att aktivera alla sinnen. Eftersom naturen ständigt förändras och inte är tillrättalagd av vuxna får barn fler tillfällen att använda fantasin och sin problemlösningsförmåga. Naturliga miljöer är flexibla och erbjuder lagom utvecklande miljöer för barn i olika åldrar och med olika behov.

Barns miljöer blir allt mindre gröna

Samtidigt som kunskapen om grönskans betydelse för tänkande och inlärning blir allt större, bygger vi miljöer för barn som är allt mindre gröna. I den täta staden blir föreskole- och skolgårdarna mindre och mindre. I Uppsala län har ytan skolgård per barn krympt med i genomsnitt 3 kvadratmeter på tre år, och hälften av ytan är hårdgjord. I stadsdelen Liljeholmen i Stockholm byggs nu en skola med 4,4 kvadratmeter skolgård per barn, vilket ska jämföras med Boverkets riktlinjer om 30 kvadratmeter per barn. Planerade nya förskolor i stadsdelen Årstadal i Stockholm får 4,3 kvadratmeter föreskolegård per barn, vilket alltså är en tiondel av Boverkets rekommendationer om 40 kvadratmeter per barn. Naturlig grönska klarar sig inte så länge med det hårda lektrycket.

Även parkerna blir små i förhållande till antalet boende i nya bostadsområden. Det hårda slitaget på små ytor gör att naturlig vegetation byts ut mot plastgräs och gummimattor. Risken är också att den grönska som blir kvar blir i en ”välstädad ”och ordnad form som inte tillhandahåller miljöer för kojbyggen och fantasilekar.

Många barn får bara kontakten med naturen genom skolan. Ett stort ansvar landar på skolan att resursfördela mer jämlikt så att alla barn får tillgång till grönområden. Naturligtvis underlättar det då om skolor ligger strategiskt nära större grönområden. Närhet och tillgänglighet är även en viktig förutsättning för att lärare ska hinna ut på idrottslektioner och andra lektioner där naturpedagogik kan bli en del av lärandeprocessen.

Gröna miljöer är en förutsättning för lärande

Om vi vill ge barn goda förutsättningar för lärandeprocessen kan vi inte bortse från behovet av grönområden, stora som små. Åtgärder för att förbättra skolresultaten kan inte begränsas till vad som händer i klassrummen, vi behöver också ge barn möjlighet att vistas i gröna miljöer av hög kvalitet både på skoltid och hemma. Det är hög tid att inse att kunskapsstaden är grön.

Referenser:

Dadvand, P., Tischer, C., Estarlich, M., Llop, S., Dalmau-Bueno, A., Lopez-Vicente, M., Valentin, A., de Keijer, C., Fernandez-Somoano, A., Lertxundi, N., Rodriguez-Dehli, C., Gascon, M., Guxens, M., Zugna, D., Basagaña, X., Nieuwenhuijsen, M., Ibarluzea, J., Ballester, F., Sunyer, J. (2017) Lifelong Residential Exposure to Green Space and Attention: A Population-based Prospective Study. Environmental Health Perspectives. Volume 125. September 2017.

Hallemar, D. (2018) Skolgårdarna krymper när storstäderna växer. Artikel i Expressen Kultur, 2018-06-11. https://www.expressen.se/kultur/ungkultur/skolgardarna-krymper-nar-storstaderna-vaxer/

Li D, Sullivan WC. Impact of views to school landscapes on recovery from stress and mental fatigue. Landscape and Urban Planning. 2016;148:149-58