Skillnad på arter och arter?

Vi får ofta frågor om vad det är för skillnad på en rödlistad art, en fridlyst art och en naturvårdsart och vad det kan få för konsekvenser för en planerad exploatering och/eller ett planarbete. Den korta versionen är: – en rödlistad art är inte nödvändigtvis skyddad –en skyddad art är inte nödvändigtvis rödlistad. Den lite längre versionen får du om du läser vidare. Du kan läsa mer här om hur vi kan hjälpa till med artinventeringar och artskyddsutredningar.

Vad är en rödlistad art?

Rödlistning av arter handlar om att bedöma risken för utdöende i Sverige. En art som minskar kraftigt kan alltså bli rödlistad även om den fortfarande är vanlig som till exempel björktrast, fiskmås eller kråka. Rödlistningen delar in arter i olika kategorier ju högre på skalan en art hamnar desto mer akut är risken för försvinnande.

Vem är det som bestämmer vilka arter som rödlistas?

I Sverige är det ArtDatabanken på Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala som har i uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att göra bedömningarna. Till sin hjälp har man olika expertkommittéer som analyserar arternas tillstånd.

Vad innebär det att en art är rödlistad?

Att en art är rödlistad innebär i sig inte att den är fridlyst även om många fridlysta arter är med på rödlistan. I praktiken finns dock ett undantag och det gäller artgruppen fåglar där rödlistningen i praktiken innebär att arten blir skyddad, se rubrik Vilka arter är fridlysta nedan.

Vad är en skyddad art?

En fridlyst, eller skyddad art, (olika benämningar men samma innebörd) skyddas genom lagstiftning. De arter som är fridlysta listas i artskyddsförordningen (2007:845).

Skyddet är utformat som ett strikt skydd, det vill säga: det finns ingen rimlighetsavvägning mellan nödvändigheten av projektet och behovet av att skydda arten. –Är arten skyddad så ska den skyddas.

Olika arter har olika skydd beroende på i vilken § i artskyddsförordningen som arten är skyddad.  När man pratar om exploatering av olika slag är det §§ 4, 6, 7, och 8 som är aktuella, gemensamt för dessa är att det inte är tillåtet att påverka en arts lokala population.

Skyddet för de arter som är skyddade enligt 4:e och 7:e § är mest långtgående, där skyddet utformat som ett strikt skydd, det vill säga: det finns ingen rimlighetsavvägning mellan nödvändigheten av projektet och behovet av att skydda arten. –Är arten skyddad så ska den skyddas. Det gäller fåglar och andra arter skyddade i hela EU.

Arter skyddade enligt paragraferna 6 och 8 är skyddade enligt nationell lagstiftning och det är lättare att få dispens för påverkan på dessa arter.

Vilka arter är skyddade?

Artskyddsförordningen ger ett skydd för alla vilda fåglar och ett antal djur och växter som finns uppräknade i artskyddsförordningens bilagor.

Sammanlagt är det knappt 600 arter som är fridlysta i hela Sverige. Ytterligare 43 växt- och djurarter är fridlysta i vissa län. Alla orkidéer, grod- och kräldjur, fladdermöss och vilda fåglar är fridlysta. Alla däggdjur, fåglar, kräl- och groddjur är fredade enligt jaktlagstiftningen vilket i praktiken innebär samma sak som fridlyst. Undantaget är jakt.

Fridlysta fågelarter

Enligt lagtexten är alla fågelarter skyddade men Naturvårdsverket har i sin handledning om artskyddsförordningen angivit att rödlistade arter är prioriterade i skyddsarbetet vilket har begränsat arter som betraktas som skyddade. Här innebär alltså rödlistningen i kombination med artskyddsförordningen i praktiken ett skydd.

Vad är en naturvårdsart?

En naturvårdsart är en art som är extra skyddsvärd och/eller som visar att ett område där den finns har särskild betydelse för biologisk mångfald. Begreppet används framförallt i samband med naturvärdesinventeringar. Att en art är en naturvårdsart innebär inte att arten är skyddad.

Det är Artdatabanken som har pekat ut vilka arter som är naturvårdsarter. Begreppet omfattar arter ur sex kategorier:

• Rödlistade arter
• Signalarter
• Ansvarsarter
• Typiska arter
• Fridlysta arter
• Nyckelarter

Vissa av grupperna är tydligt definierade, exempelvis skyddade och rödlistade arter, medan andra har en mer flytande avgränsning som ansvarsarter signalarter och nyckelarter. För de senare arterna finns ingen generell lista som pekar ut samtliga arter som ingår i respektive kategori.

Vid naturvärdesbedömning är det viktigt att avgöra vilken betydelse de olika arterna har för naturvärdet. Naturvårdsarterna delas därför av Ekologigruppen in i olika indikatorartskategorier med klasserna mycket högt, högt, visst och ringa. Mycket högt indikatorvärde används exempelvis för ovanliga rödlistade eller hotade arter om de samtidigt har  höga krav på miljön där de förekommer. Ringa indikatorvärde används exempelvis för rödlistade arter som är så vanliga eller att de inte indikerar särskilt artrika förhållanden.