Bra planeringsunderlag säkrar både arter och projektekonomi

När arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen upptäcks sent i planeringen kan det bli problem. Planprocesser försenas och irritation runt att en fågel ”stoppar ett helt bygge” kan uppstå. Vi tycker att det är lite orättvist att skylla på fågeln, eller nötkråkan i det här fallet.

Planera strategiskt

Naturvärdesinventeringar och särskilda inventeringar av skyddade arter är viktiga instrument som kan minska risken för överraskningar längs med vägen. En grön riskanalys där projekt- eller planrisker kopplade till ekologi och ekosystemtjänster identifieras är ett bra första steg.

Det allra bästa är så klart om det finns en kommuntäckande naturinventering och/eller en grönplan där det på strategisk nivå går att styra exploateringar mot platser där risken för konflikter är mindre och där möjligheterna att knyta ihop en grön infrastruktur är större.

För att uppnå de nationella miljömålen behöver stora värdeområden med hög biologisk mångfald långsiktigt skydd. De behöver dessutom bindas samman så att djur och växter har en möjlighet att spridas mellan dem. Vi behöver både bygga nytt OCH planera för en sammanhängande grön infrastruktur. Biologisk mångfald är en förutsättning för vår egen välfärd och på sikt vår överlevnad.

En sammanhängande grön infrastruktur är en viktig del i arbetet för att främja biologisk mångfald.

Het debatt

Det råder en viss förvirring runt artskyddet och vad som egentligen gäller. Det har vi tidigare skrivit om här: 

Under våren har debattinläggen duggat tätt sedan Skogsstyrelsen i februari gick ut med ett pressmeddelande med budskapet att skogsägare skulle behöva ta betydligt större ansvar för än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder.

Bakgrunden är bland annat ett avgörande från EU-domstolen våren 2021 som visade att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte är förenlig med EU-lagstiftningen. En förändring skulle bland annat vara att en exploatör eller skogsägare är skyldig att visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter på individnivå eftersom alla vilda fåglar är fridlysta enligt artskyddsförordningen. I Sverige har praxis varit att förbuden endast gäller om artens bevarandestatus påverkas negativt.

Förändringar på gång i artskyddet kopplade till fågeldirektivet

Regeringen har redan sedan tidigare tagit fram ett förslag om att förändra artskyddet så att det förs in i miljöbalken. Men i samband med synpunkter från skogsnäringen under våren 2022 har miljöministern gått ut med att ändringar kommer göras mer skyndsamt direkt i artskyddsförordningen. Det är svårt att säga exakt när detta kommer att ske, men kanske vet vi redan innan sommaren.

Om regeringens förslag till ändringar i artskyddet går igenom kommer med största säkerhet fågeldirektivets ordalydelse mer direkt att överföras till artskyddsförordningen vilket bland annat innebär att skyddet av fåglars fortplantningsområden och viloplatser tas bort. För ovanliga arter där en påverkan på fortplantningsmiljöer riskerat att påverka möjligheter att upprätthålla populationer på en rimlig nivå inträder förmodligen förbudet att störa fåglar vilket gör att för ovanliga arter har fortplantningsmiljöer ändå ett skydd.

Vår bedömning är att förbuden att skada och döda fåglar kommer fortsatt att vara skärpt jämfört med hur det behandlats tidigare men tolkningen av vad det innebär praktiskt måste klarläggas. (bland annat för att det ska vara praktiskt möjligt att avverka i en skog).

Djur skyddade enligt art-och habitatdirektivet (t.ex. fladdermöss)

För de djur som skyddas av detta direktiv, till exempel fladdermöss och vissa groddjur har, i och med den vägledande domen i mars 2021, kraven ökat på att inte döda och skada individer. Livsmiljöer för dessa arter kommer liksom tidigare att vara skyddade. Även här bedömer vi att kraven på inventeringar och åtgärder för att ersätta påverkade livsmiljöer kommer att öka.

Vad landar vi i?

Vår bedömning är att krav på kunskapsunderlag och skyddsåtgärder kommer att öka oavsett om det kommer ny lagstiftning eller inte både vad det gäller fåglar och andra djur och växter skyddade enligt artskyddsförordningen. Tveka inte att kontakta oss om du har frågor eller vill veta mer om artskyddsfrågor kopplat till din plan eller projekt.