Rekreation, friluftsliv och sociotopkartering

I tätortsnära landskap finns en oerhörd potential att utveckla natur-och rekreationsvärden. Tätortsnära grönområden av god kvalitet bidrar i sin tur till en attraktiv boendemiljö. I våra uppdrag arbetar landskapsarkitekter, ekologer och samhällsplanerare tillsammans för att hitta lösningar där de olika värdena i landskapet samverkar och förstärker varandra.

Friluftsliv och rekreation

Sedan 1990-talet har Ekologigruppen arbetat med sociala naturvärden, och gjorde tidigt friluftsutredningar i Stockholms gröna kilar. Med hjälp av bred och tvärvetenskaplig kompetens kan vi både ta fram underlag, kartlägga områdestyper, värdera upplevelsekvaliteteter och brister, samt visualisera detta på ett användbart sätt. Våra utredningar är pedagogiskt upplagda och lättillgängliga för tjänstepersoner, politiker och allmänhet.Vi tar fram strategier för friluftsfrågor, vanligt är också att friluftslivsfrågor behandlas inom ramen för en naturvårdsplan eller en grönplan

Upplevelsevärden

Hur mäter man kvaliteter i frilufts- och rekreationsområden? En upplevelse som är positiv för en person kan vara negativ för någon annan, och variera beroende på tid, plats och sinnesstämning. Planeringsmetoden "Upplevelsevärden" konkretiserar människors behov och önskemål om upplevelser genom parametrar på en karta.

Det finns starka normer kring att friluftslivet ska gynna hälsan genom stärkande promenader och joggingturer i den välgörande grönskan. Att det inte endast är "den aktiva" människan som har behov av rekreation lyfts inte alltid fram. Antal besökare och hur mycket vandringsleder används inte ensamt ett bra mått på upplevelsevärden av naturområden, kvalitet är också avskildhet och lugn och ro. Upplevelsen av särgpräglade naturområden och artrikedom fyller en funktion precis som möjligheten till fysisk aktivitet, och platser för social samvaro.

Sociotopkartering

Idén om sociotopen tar utgångspunkt från det vedertagna biotopbegreppet. Om biotop definierar och beskriver ”områden med karaktäristisk miljö vad gäller mark, flora och fauna” så beskriver sociotopen ”en plats för mänskliga aktiviteter, en avgränsad miljö som i sitt sociokulturella sammanhang upplevs som livsvärld.”

Sociotopen ställer dessa frågor om platsen: För vem? Till vad? En sociotop måste således beskrivas utifrån ett kvalitativt intressentperspektiv. Den kan då beskrivas i termer av kvalitet, upplevelsevärde, mening, värde, karaktär och funktion. Vid förtätningsprojekt och vid ny bebyggelse på naturmark är aktuell är det lämpligt att göra en fördjupad sociotopanalys som kan anpassas till projektets skala.

Sociotopkartering är ett bra komplement till, och fördjupning av, en ekosystemtjänskartering. Dialoger och djupintervjuer är ett sätt att komma runt felaktiga antaganden om hur olika grupper använder naturen.

Fem typer av naturkonsumenter

I vårt arbete tar vi hänsyn till att det finns olika typer av ”naturkonsumenter”, från den vane skogsvandraren till naturnovisen.

Naturnovisen är ovan vid att ta sig ut i naturen och håller sig gärna på en promenadslinga. Skogsmullen, som är mer van vid naturen, besöker den med familj och vänner, och vill uppleva både orörd natur och anordnade grillplatser. Den hängivna naturvandraren vill vandra långt i stora tysta och orörda skogsområden, kanske till och med övernatta. Den aktivitetsinriktade ser skogen mer som ett träningsfält och behöver iordningställda ytor för cykling, löpning, ridning, klättring, fiske och orientering. Den siste av de fem, den professionella naturkonsumenten, har ofta ett mål med sitt besök i naturen, som att fågelskåda eller leta upp fjärilar.