Frågor som kräver svar
Varför finns det inte tillräckligt mycket död ved i våra skogar? Vilket träd har godast ved? Vem flyttar först in i ett träd och får fräschaste bostaden? Och sist men inte minst klarar vi av att vidga våra estetiska preferenser till att acceptera eller till och med uppskatta döda och döende träd i alléer, parker och tätortsnära skogar?
Vad är egentligen död ved?
Död ved är ett samlingsnamn för lågor, torrakor, högstubbar och annat trädmaterial där förmultning och andra nedbrytande processer satt igång. Men exakt vad är det som sätter igång förmultningen? Det pågår processer i skogen som de inte har en aning om. Det här är så klart ett outtömligt samtalsämne. Lyssna på när Ellinor Scharin lotsar fram ett dynamiskt samtal tillsammans med Raul Vicente, Rikard Anderberg och Anna Maria Larson.
Många hotade arter behöver död ved
I en så kallad naturskog får träden växa, åldras och dö och bli mat och husrum för en uppsjö av arter med olika preferenser. Här kan så mycket som var tredje träd vara ett dött träd. Ungefär en femtedel av alla skogsarter i Sverige är beroende av tillgång till olika typer av död ved.
Tillbaka till det mystiska mycelet
”Ved är rätt kärvt att leva på” som vår kollega Rikard brukar säga, men det är många svampar som hittar tillfällen att ta sig genom trädens hårda ved och olika skyddsmekanismer. Svamparna lever på veden och nedbrytningen gör veden tugg-vänligare och banar på så sätt väg för insekter och fåglar.
Vem bör lyssna?
Vare sig du är arkitekt, planerare, politiker, konstnär, biolog, arborist, förskolepedagog, förskolebarn eller egentligen vad som helst, så tänker vi att just du också skulle vilja veta mer om de fantastiska sambanden mellan svampar, spillkråkor och folkhälsa.
Här är våra tvärvetenskapliga tjänster
Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.