MKB- vårt mest effektiva hållbarhetsverktyg?

Miljöbedömningsprocessen och tillhörande MKB har potential att vara ett av de mest effektiva hållbarhetsverktyg vi har att tillgå. Miljöbalkens uppdaterade kapitel 6 och den helt nya miljöbedömningsförordningen skapar lagrum som tydligt pekar på att syftet med miljöbedömningar är att integrera miljöaspekter i planering och beslutsfattande så att en verkligt hållbar utveckling främjas. Nya kapitel 6 föreskriver även att kommunen ska ta hänsyn till miljökonsekvensbeskrivningen när beslut om att anta en plan tas.

Det låter lovvärt och bra. Men ofta brister det i miljöbedömningsprocessens verkliga hållbarhetsstyrning. En orsak är att den integrerade processen inte fungerar. Miljöbedömningen påbörjas för sent. Underlag kommer in för sent, och blir då en sista handpåläggning på en nästan färdig plan, istället för att lägga grunden för själva utformningen av planen. MKB blir ett dokument som beskriver konsekvenserna som blev, istället för att fungera som ett konkret hållbarhetsverktyg under planeringsresans gång.

Forskningsprogrammet SPEAK pekar på att framtagandet av MKB i realiteten ofta blir parallell process som inte påverkar planer och projekt i den omfattning som processen har möjlighet att göra. Risken att det blir ett för stort avstånd mellan MKB och den plan eller projekt som prövas visade sig vara extra tydlig om MKB:n tas fram av konsulter. Här behöver vi miljökonsulter fråga oss själva om det finns tillfällen och anledningar när vi inte sätter hållbarhetsstyrningen i första rummet, utan prioriterar en effektiv, enkel och snabb process där planer snabbt kan antas. Som miljökonsult bör en kanske fråga sig: jobbar vi inte med miljöbedömning för att vi vill hjälpa till att forma morgondagens hållbara samhälle?

Hur kan vi optimera och driva på miljöbedömningsprocessen? Här har vi alla olika roller och möjlighet att påverka miljöbedömningsprocessen. Vad kan just jag göra? Har jag möjlighet att styra över upphandlingar – se till att det görs tidigt i processen och ställ tydliga krav på hållbarhetskompetens hos den som ska utföra miljöbedömningen. Se till att underlag upphandlas i god tid för att avväganden och miljöstyrning ska kunna göras innan en plan är alltför låst. Håller du i framtagande av en plan som riskerar medföra betydande miljöpåverkan, ha en tidig och kontinuerlig dialog med den som håller i miljöbedömningen, ta tillsammans fram en plan för hur ni kan få en mer integrerad process. Är du den som håller i miljöbedömningen? Se till att lägga stort fokus på processen, medverka i arbetsmöten och andra tillfällen när beslut fattas som påverkar planens eller projektets hållbarhet. Våga argumentera för det som är hållbart och visa på de långsiktiga vinster som kommer av det.

Är du politiker som deltar i beslut att anta planer? Ta tiden som behövs för att sätta dig in i miljöbedömningens slutsatser och verka för att ta hänsyn till MKB:ns förslag för ökad hållbarhet. Anta inte planer som tydligt går emot de allmänna reglerna om god hushållning med mark och vattenområden och miljömålet God bebyggd miljö! Tillsammans kan vi låta miljöbedömningsprocessen bli det effektiva hållbarhetsverktyg som det är tänkt att den ska vara!

Miljöbedömningen har idag har flera utmaningar och förbättringspotential utöver processen, bl.a. alternativhantering, målkonfliktsanalyser och brister i hur sociala konsekvenser, barnkonsekvenser och konsekvenser för ekosystemtjänster blir belysta.