Ängen som motståndshandling

Ängar trendar. Acceptansen för yviga gräsmattor är på tillväxt. Husqvarna presenterar ett ”rewilding mode” för sin automover och därmed kan 10% av din gräsmatta bli vild. Ambitionsnivån är olika, men med tanke på att var femte villaägare i Sverige släpper ut sin rullande robot på grönbete varje sommar skulle det ändå handla om åtskilliga kvadratkilometrar som kan lämnas oklippta. LinkedIn svämmar över med ängar, men kampen är långt ifrån över. De artfattiga gräsmattorna är fortfarande förhärskande. Vi ser ängen som en motståndshandling i ett samhälle där effektiviseringen går på högvarv och det vackra men till synes opraktiska kastas bort.

Dekadens och moraliskt förfall

Vi hör rykten från våra branschkollegor trädgårdsmästarna att en förvånande stor andel trädgårdsägare gärna vill ha en skötsel som gynnar den biologiska mångfalden, MEN de är oroliga över vad grannen ska tycka. En välansad gräsmatta är fortfarande ett mått på husägarens höga moral. “The lawn fetish flourished with the British Empire” skriver Gardens Illustrated. Gräsmattan är de facto en imperialistisk rest, ett estetiskt uttryck som envist dröjer sig kvar och som slukar vatten, gödsel och skötselpengar, ofta på bekostnad av artrikedom, lugn och ro. Behöver du fler argument? Vi har samlat några här.

Äng eller inte äng?

I ARTpoddens 25:e avsnitt intar vår branschkollega Emil en generös inställning till vad som kan räknas som äng. Vi gillar den här inställningen. Samtidigt kan olika bilder av vad en äng är innebära orealistiskta förväntningar på resultat. Det leder ibland till att både husägare och parkförvaltare ger upp i förtid.

Ettåringarna levererar wow-planteringar

Många sätter ett likhetstecken mellan äng och de färgrika uppslag av ettåringar som blommar för kung och fosterland, men blott en sommar. I bästa fall kommer de tillbaka nästa säsong, men en färgrik blomsteräng med ettåringar förutsätter nästan alltid markbearbetning och påfyllning av nya frön inför varje växtsäsong. Och kanske är de mer av en tillfällig lösning eller om man vill ha en riktig färgklick. Ettåringarna är flyktingar från våra åkrar; vallmo, blåklint och åkerklätt som för länge sedan rensats bort ur utsädet, och som nu vantrivs i kraftigt ogräsbekämpade åkermarker. Andra har kanske varit på rikt blommande hagmarker där markförhållanden och skötsel samverkat i årtusenden.

Äng till varje pris?

På Ekologigruppen förespråkar vi både ängar och blommande gräsmattor. Vi har tidigare skrivit om utmaningarna i att anlägga äng på näringsrik mark och nu jobbar vi även med en sammanställning av olika ängstyper och vad man kan tänka på vid anläggning och skötsel. Det finns många tveksamma fröblandningar på marknaden. Vi bör vara försiktiga särskilt med tanke på de problem som uppdagats kring invasiva främmande arter. Det allra bästa är att samla fröer i närheten av den plats som ska bli äng, då har fröna rätt provinsens, det vill säga att de är anpassade till platsen och de insekter som finns där. Behövs fröer till riktigt större ytor rekommenderar vi seriösa aktörer som exempelvis Pratensis som säljer svenska ängsfröblandningar. Vi tipsar gärna om en äng eller plantering kan anpassas på bästa sätt för dina behov.

Rusta dig med tålamod

Naturförvaltning och trädgårdsskötsel är långsiktiga projekt. Många blir besvikna över att ängsprojekt inte levererar wow-faktor direkt. Det är svårt att se utfallet på en gång. Våra kontinuitetsängar är i vissa fall resultat av tusen års markanvändning, där näringsrikt gräs kontinuerligt avlägsnats från platsen och klövar trampat runt och skapat variation. Våra bästa tips för att komma igång hittar du här.

Många av våra finaste ängs- och betesmarker är resultatet av hundratals år av hävd, det vill säga slåtter eller bete. Eller både och. Då kan man få en försommaräng att rulla sig i, med mandelblom, fryle, backsippa och smörkoladoftande vårbrodd.

Blir nya restaureringslagen ett uppsving för ängen?

Vi hoppas det! Det är naivt att tro att vi kommer gå tillbaka till landskapsbilden innan den gröna revolutionen i mitten av 1900-talet. Men i en tid av klimatkris och oro i världen är det många som söker tröst i natur, odling och smarta, fossilfria metoder från förr. Det finns någon djupt tillfredsställande i att föra det gröna kulturarvet vidare samtidigt som variationsrika miljöer som gynnar många arter också kan nyskapas.

Vi behöver fortfarande ett gräsmatteuppror!