Artskyddsförordningen, vad gäller?
Artskyddsförordningen är ett sätt att införliva EU:s fågeldirektiv och EU:s livsmiljödirektiv i svensk lagstiftning och syftar till att bevara den biologiska mångfalden. Artskyddsförordningen ger ett skydd för alla vilda fåglar och ett antal djur och växter som finns uppräknade i artskyddsförordningens bilagor. Olika arter har olika skydd beroende på i vilken paragraf (§) i artskyddsförordningen som arten är skyddad. Läs mer här om Skillnad på arter och arter
Ett strikt skydd
För fåglar och vissa arter som är skyddade i hela EU är skyddet utformat som ett strikt skydd, det vill säga, det finns ingen rimlighetsavvägning mellan olika intressen. I prejudikat finns dock bedömningar att det inte är enstaka individer som är skyddade utan snarare den lokala populationen. Det finns inte möjligheter för dispens från artskyddsförordningen i detaljplaner. I de fall bedömningen är att det finns risk för att den lokala populationen kan komma att påverkas negativt krävs åtgärder för att se till att ingen påverkan sker.
Skydd åt fåglars livsmiljö
De svenska lagstiftarna har gått ett steg längre än vad EU:direktiven kräver och har även gett fåglars livsmiljöer ett skydd var de än förekommer. Detta skulle i princip ge fåglar ett sådant skydd att nästan all exploatering av naturmiljöer skulle vara förbjudna. I Naturvårdsverkets handledning till artskyddsförordningen begränsar man därför förbuden till att i första hand gälla rödlistade arter. I en dom i Miljööverdomstolen slogs dessutom fast att vad det gäller exploatering skulle förbuden att döda och störa endast träda i kraft när en exploatering riskerade att som det heter ”försvåra upprätthållande av gynnsam bevarandestatus” Dessa riktlinjer har gjort att det trots de skarpt formulerade kraven i artskyddsförordningen fortfarande har varit möjligt att exploatera naturområden
Fåglar och exploatering
EU-domstolen har i en dom i mars 2021 underkänt praxis i Sverige att inte alla fågelarter behandlas i exploateringsärenden. Man pekar på att det inte spelar någon roll hur man dödar en fågel. För att döda en fågel behövs dispens, punkt slut. Samtidigt är dispens för att döda fåglar svårt att få. Enligt artskyddsförordningen kan det bara komma i fråga för projekt av allt överskuggande samhällsintresse. Fågeldirektivet har ännu snävare dispenskrav, i exploateringsärenden är nog det enda kriteriet som kan åberopas att dispens behövs ”av hänsyn till människors hälsa och säkerhet”.
Fåglars livsmiljö
En liten detalj är att i artskyddsförordningen är även fåglars livsmiljö skyddad. vilket den inte är i fågeldirektivet. Det innebär att även om ett projekt eller plan inte explicit dödar någon fågel så är det ändå förbjudet att förstöra fortplantningsmiljöer och viloplatser
Framtiden
Framöver kommer rättsläget att klarna och det kommer bli tydligare vilka krav som kan ställas när man tar naturmark i anspråk i planer och verksamheter. Om regeringens förslag till ändringar i artskyddet går igenom kommer fågeldirektivets ordalydelse mer direkt att överföras till artskyddsförordningen vilket bland annat innebär att skyddet av fåglars livsmiljöer som är inskrivet i artskyddsförordningen i nuvarande lagstiftning kommer att minska samtidigt som det kommer att bli svårare att få dispens eftersom det inte finns någon passande dispensgrund inskrivet för exploateringar.
Andra skyddade djur
För de djur som skyddas av livsmiljödirektivet ökar kraven på att inte döda och skada individer. Livsmiljöer är liksom tidigare skyddade. Även här bedömer vi att kraven på inventeringar och åtgärder för att ersätta påverkade livsmiljöer kommer att öka.
Hur ska man göra?
Rättsläget är som sagt oklart och det finns ännu få prejudicerande domar. Vår bedömning är att krav på noggranna inventeringar kommer att öka för att klargöra vilka fåglar och andra skyddade arter som finns i ett område som ska exploateras. Inte bara rödlistade arter. Det måste också beskrivas hur en exploatering ska gå till för att inte döda och skada fåglar, exempelvis måste avverkning och markberedning ske utanför häckningstid. I många fall kommer man även behöva genomföra åtgärder för att ersätta fortplantningsmiljöer och viloplatser, till exempel genom att förbättra förutsättningar för påverkade arter i andra områden.
Råd på vägen
Kunskap och bra planeringsunderlag är A och O när det kommer till artskyddsfrågor. Därför är kommunala naturvärdesinventeringar viktiga instrument. De är i praktiken kartor som visar var risken är hög för att komma i konflikt med skyddade arter. Särskilda inventeringar av skyddade arter bör dessutom föregå alla planer. Detta minskar risken för överraskningar i slutet av en process samtidigt som förutsättningar för ett hållbart samhälle tillvaratas.
Undvik och anpassa
Om det finns skyddade arter i ett område som ska exploateras är det ibland möjligt att bevara de delar av området där arterna finns samtidigt som andra delar exploateras.
Skapa livsmiljöer
Om det finns skyddade arter i ett område som ska exploateras är det ofta möjligt att skapa lämpliga miljöer för arten på annat håll. Exempelvis genom naturvårdsavtal. Genom att på så vis bibehålla den kontinuerliga ekologiska funktionen för en art behövs ingen dispensansökan.
Särskilda kompensationsområden
Avsätt särskilda kompensationsområden i förväg som kan användas som ersättningsmiljöer i kommande exploateringar.
Stockholm
Här är våra tvärvetenskapliga tjänster
Med vidgade vyer, transparens och ett holistiskt tänkande driver vi projekt som skapar miljönytta för både kund och samhälle. I vår tvärvetenskapliga och omfångsrika tjänstepalett finns de evidensbaserade möjligheterna och lösningsfokuserade konsulterna.
