Fladdermöss – fascinerande nyttodjur

Fladdermöss är fascinerande nyttodjur som bidrar med ekosystemtjänster till oss människor. Visste du att en fladdermus kan äta 1000 myggor på en timme med hjälp av ultraljud? Tyvärr är många av våra svenska fladdermusarter hotade. Läs mer om varför och hur vi jobbar för att skydda dem.

Artrikaste däggdjursgruppen

Fladdermöss är Sveriges artrikaste däggdjursgrupp och utgörs av 19 arter varav 12 är nationellt utrotningshotade. Alla av våra svenska arter är insektsätande och väldigt betydelsefulla i naturens samspel – utan dem skulle vi uppleva en ökning av antal skadegörande insekter i våra trädgårdar och åkrar.

Kommunicerar med ultraljud

En unik aspekt som utmärker just fladdermöss är att de använder ultraljud till kommunikation och jakt. Ultraljud består av ljudfrekvenser som är för höga för oss att höra men som används flitigt av fladdermöss för att lokalisera insekter i luften under flykt genom ekopejling, samt för att hitta kärlekspartner under parningssäsong. Varje art har ett unikt läte som kan användas till artbestämning. Vanligt förekommande arter i Sverige är nordfladdermus, större brunfladdermus samt dvärgpipistrell.

Viktiga miljöer för fladdermöss

De svenska fladdermössens val av livsmiljö varierar beroende på årstid. Under kalla månader övervintrar de på fuktiga, kyliga platser med jämn temperatur där de kan gå i dvala, såsom gruvor, grottor, och jordkällare. På våren när de blir aktiva igen är bra tillgång till föda nödvändigt för att fladdermössen ska kunna bygga upp sin kondition efter vinterdvalan. Då är solexponerade stränder och våtmarker utmärkta jaktområden eftersom insektsproduktion kommer igång tidigt i dessa miljöer.

Brunlångöra älskar mörka miljöer, gärna slott- och herresäten – och kyrkvindar. Den här fladdermusen sprang vår kollega Ossian Rydebjörk på i Penningby slott i närheten av Norrtälje. Belysning av kyrkor och andra historiska byggnader i fladdermössens livsmiljöer utgör ett allvarligt hot mot fladdermöss. Brunlångörat är extra utsatt. Foto: Ossian Rydebjörk

Senare söker sig fladdermöss till sjöstränder, vattendrag, sumpskogar, äldre lövskogar och hagmarker där det finns gott om insekter att äta under hela sommarsäsongen. Under sommaren bildar de så kallade yngelkolonier på varma och mörka platser i närheten av födosöksområden som hålträd, äldre trähus, gamla industribyggnader, lador, kyrkor och slott. Här födds ungar som då bor tillsammans med sina mammor i så kallade moderskapskolonier där oftast endast en unge födds per hona per år. Andra viktiga livsmiljöer för fladdermöss är migrationsplatser samt viloplatser.

Brunlångöra övervintrar här i en fuktig jordkällare i norra Småland. Den brukar vika in sina långa öron under vingarna som här på bilden. Foto: Paul Larson

Därför är fladdermöss hotade

Behovet av flera olika livsmiljöer i kombination med att honan bara får en unge per år gör fladdermösspopulationer särskilt sårbara vad gäller habitatförlust. Avverkningar av lämpliga hålträd eller rivning av byggnader som används till övervintringsmiljö eller koloniplats kan vara missgynnande för en lokalpopulation. Ljusföroreningar är också ett stort problem; ljusskygga arter får mindre ytor att röra sig på, dels genom predation från exempelvis ugglor och katter, samtidigt som det omöjliggör för fladdermöss att hitta koloniplatser.

Skydd enligt svensk lag

Alla fladdermusarter i Sverige är fredade enligt 3§ jaktlagen (1987:259) och fridlysta enligt 4§ artskyddsförordningen (2007:845). Skyddet innebär att man inte avsiktligt får döda eller fånga djuren. Man får inte heller störa dem under parningssäsong eller under uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Likaså är deras fortplantningsområden och viloplatser skyddade.

Artskyddet är utformat som ett strikt skydd, det vill säga, det finns ingen rimlighetsavvägning mellan olika intressen.

Artskyddsutredning

Vid exploatering är det exploatörens ansvar att reda ut projektets eventuella påverkan på skyddade arter, inklusive fladdermöss, inom planområdet. För att bilda ett utförligt kunskapsunderlag om arternas förekomst i området bör en fladdermusinventering ske så tidigt som möjligt under planprocessen eftersom det går endast att göra inventeringar under perioden juni-juli. Inom en artskyddsutredning lokaliseras eventuella koloniplatser och födosöksområden som då jämförs med byggplaner för att identifiera möjliga risker för arter. Tidsbegränsning av exploateringsåtgärder för att inte störa vinterdvala eller kolonitiden kan komma att rekommenderas som eventuell skyddsåtgärd.