NVI – Naturvård med hög standard

Vi hade ett problem

I miljöbalken står att värdefulla natur- och kulturmiljöer ska skyddas och vårdas och att den biologiska mångfalden ska bevaras. Men var finns då dessa värdefulla miljöer och denna mångfald? Efter mer än 30 års erfarenhet som naturvårdskonsult stod en sak klar, det fanns lika många definitioner på vad som är värdefull natur som det fanns konsulter. Det betydde att när en kommun, ett företag eller en myndighet faktiskt ville får reda på var den värdefulla naturen fanns i deras område så kunde de få helt olika svar beroende på vem man frågade.  Olika konsulter gjorde olika bedömningar.

Situationen kändes inte bra för oss som konsulter och naturvårdare, det var ofta ett ”race to the bottom”, den som kunde erbjuda enklast naturvärdesbedömning var den som vann upphandlingen. Incitamentet för att göra noggranna inventeringar med större tidsinsats var, kan man säga, begränsat. Men inte heller för de som handlade upp naturvärdesinventeringar var situationen särskilt enkel. De som ville ha en väl utförd inventering fick vara väldigt noga med att specificera vad som skulle ingå, och trots detta blev inventeringarna som gjordes väldigt olika.

Så föddes idén till den standardiserade naturvärdesbedömningen. Att ta fram en metod som alla som arbetar med naturvärdesbedömningar kunde använda. Den myndighet som mest kände behovet av att veta vad de får när de beställde en naturinventering var Trafikverket och de har också varit motorn i processen.

Arbetet med standarden sattes igång med flera seminarier där alla som var intresserade att arbeta med standarden bjöds in att medverka. Det visade sig att de som var intresserade av att delta i en arbetsgrupp var de fem största ekologiföretagen i Sverige, Calluna, Ekologigruppen, Enetjärn natur, Naturcentrum och Pro Natura samt Trafikverket.

På sommaren 2014 kunde vi efter flera års arbete lansera svensk standard för naturvärdesinventering (NVI). Faktiskt den första nationella standarden för naturvärdesinventering i världen.

Standarden blivit en veritabel succé. Sedan standarden fastställdes görs alla Trafikverket många hundratals naturinventeringar enligt SS 199000. Även övriga uppdragsgivare som t.ex. kommuner och stora företag beställer inventeringar i stort sett bara enligt SIS-standarden. Vi har också många uppdrag där vi ”översätter” äldre kommunala inventeringar till standardens format. När jag pratar med mina konsultkollegor i andra företag är det likadant.

Under 2019 arbetar SIS-arbetsgrupp med att revidera standarden utifrån synpunkter vi fått från de första åren. En spännande utveckling som kan ske är att vi får en nationell databas för NVI-områdena.

Problemet fick en lösning

SIS standard för naturvärdesinventering är ett ramverk som beskriver principer för hur naturvärdesbedömning ska gå till, vilka kunskapskrav som ska ställas och hur resultatet ska visas. Standarden fungerar i alla naturtyper genom att den tar tillvara befintliga metoder för olika naturtyper. Den fastslår inte vilka metoder som ska användas bara att de ska bygga på vetenskaplighet och erfarenhet. Med standarden som katalysator hoppas vi att det kommer att utvecklas nya metoder för att naturvärdesbedöma naturtyper.

Principen för standarden är enkel. Inventeraren bedömer vilka naturvårdsarter som finns och vilka förutsättningar att hysa biologisk  mångfald som området har. Där pilarna korsar ges klassningen.

Den bärande principen i standarden är att varje område bedöms utifrån två parametrar, artvärde och biotopvärde. Artvärdet utgörs av förekomst av naturvårdsarter, dvs rödlistade, skyddade eller arter som indikerar värdefulla miljöer. På den andra axeln bedöms områdets biotopvärde – Vilka förutsättningar finns i området för att kunna hysa en stor biologisk mångfald?

I exemplet i matrisen ovan får det bedömda området klassningen ”högt naturvärde, naturvärdesklass 2” genom att inventeraren har hittat flera naturvårdsarter (påtagligt artvärde)  och dessutom bedömt att naturtypen har flera strukturer och värde-element som ger förutsättningar för biologisk mångfald (påtagligt biotopvärde).

Bättre naturvård och mindre godtycke

Våra mål med standarden har varit att:

• Kvalitetssäkra naturinventeringar
• Underlätta upphandling av naturvärdesinventeringar
• Underlätta lokaliseringsbedömning, prövning och tillståndsgivning
• Underlätta vid granskning av naturvärdesinventeringar
• Öka hänsynstagande till värdefulla naturmiljöer så att biologisk mångfald förstärks
• Möjliggöra jämförelser mellan olika naturinventeringar
• Underlätta framtida enhetlig sammanställning och lagring av inventeringsdata.

För att uppnå allt detta har vi varit noggranna med att man i rapporten redovisar tydligt hur man gått tillväga. Detta tillsammans med krav på vetenskaplighet medför att det är möjligt att kritisera de metoder som konsulten använt. Det här ökar kvaliteten på arbetet och gör det dessutom lättare för myndigheter och allmänhet att granska den färdiga rapporten. Upphandlingar underlättas genom att det nu finns ett dokument som tydligt anger vad som ska ingå i en naturinventering. Reglerna för hur naturinventeringar ska redovisas innebär att det blir lättare att jämföra och förstå naturinventeringar framöver. När det nu kommer att finnas ackreditering av de företag som genomför standardiserade NVI ökar detta kvaliteten ytterligare.