Botkyrkas grönstrukturprogram

Den kreativa processen

En omfattande serie interna arbetsmöten och workshops drev hela processen framåt. Genom en iterativ process kunde vi prova på olika hypoteser och tidigt prata om en strukturbild av grönstrukturen, om riktlinjer och om åtgärder. Vi inledde med konceptet ”grönplan på en vecka” Tillsammans kunde vi omtolka, revidera och komma vidare i en kreativ process med konkreta resultat. Det hör till ovanligheterna att det verkligen ges tid och utrymme för att få ompröva sina idéer och våga ”kill your darlings”. Varje omprövning i processen höjde kvaliteten och uppbyggliga diskussioner i den tvärvetenskapliga projektgruppen skapade konsensus och motverkade "stuprörstänk".

En stor mängd skisser som togs fram på arbetsmötena med hela projektgruppen och bearbetades vidare i gemensam webb-plattform när Corona-pandemin gjorde det svårt att ses på fysiska möten.

Landskapet som förutsättning

En central del av arbetet var att bära med sig förståelsen för den historiska markanvändningen och för de skeenden i historien som har format landskapet i Mälardalen och Botkyrka. Landskapets naturgeografiska förutsättningar och de kulturmiljöer som har skapats av mänskliga aktiviteter bygger upp en platsidentitet och bör ha en självklar del i en hållbar samhällsbyggnadsprocess. Det gröna kulturarvet förbises ofta i planeringsunderlag, det är en del som kan upplevas som flyktig och svår att fånga in men alla de gröna miljöer som vi uppskattar och rekreerar oss är ett resultat av en landskapsplanering eller markanvändning med olika ideal och avsikter.

Analys och unika platsidentiteter

Allteftersom analysarbete med den gröna infrastrukturen framskred kunde vi få en klarare bild av grönstrukturens funktioner för olika platser i kommunen. Beroende på hur man ser på saken delas Botkyrka upp eller sammanlänkas av olika förgreningar av Bornsjökilen och Hanvedenkilen. Tre tydliga geografiska områden: Norra Botkyrka (Fittja, Norsborg, Alby, Hallunda), Tumba och Tullinge har alla sina egna identiteter och förutsättningar. På sätt och vis kan man säga att grönstrukturprogrammet innehåller tre grönplaner. En viktig del av programmet har varit att visa på grönstrukturen som mötesplats och kravfri arena för alla. Viktiga gröna samband som ur ett mer traditionellt stadsbyggnadsperspektiv har ansetts vara gröna barriärer kan med rätt typ av insatser i stället länka samman segregerade delar av kommunen.

Dialog kring grönstrukturprogrammet

Genom den så kallade Botkyrkadialogen som är ständigt pågående har medborgarna möjlighet att träffa både politiker och tjänstepersoner från kommunen. Dokumenterade dialoger förs ofta i samband med exploateringsprojekt och investeringsprojekt. Dialogerna har genomförts både i digital form och som fysiska möten på den aktuella platsen, ibland med en bestämd urvalsgrupp och ibland som öppna dialoger för alla Botkyrkabor att delta. I många av dessa dialoger har man diskuterat de gröna frågorna och denna dokumentation har varit ett centralt underlag i grönstrukturprogrammet och i värderingen av de olika grönområdena

Sociala värden och folkhälsa

Naturens resurser är avgörande för att skapa goda och hållbara vanor och minska hälsoklyftan mellan olika grupper. Stor kraft lades på att kartera de sociala värdena (soctiopvärden, funktioner och upplevelsevärden) i olika grönområden som också tilldelades en grön typologi. Många platser besöktes i fält. Underlag från alla dialoger som ägt rum på olika platser bakades in. Platser med höga upplevelsevärden men med få antal funktioner sågs särskilt över. Ofta är det den här typen av områden som blir föremål för exploatering. Ibland är det lämpligt och ibland inte. Genom olika gröna typologier kunde vi tydligt se fördelningen mellan stadsdelsparker, grannskapsparker och större grönområden. Nåbarhetsanalyser gjordes även för att upptäcka områden som har brist på parker eller långt till större grönområden.

Fyra mål och en grön framtid

Redan i projektets start fanns fyra fokusområden som varit centrala för kommunens arbete. Där ett av fokusområdena stack ut lite: ett som handlade om att uppgradera de gröna strukturerna till ”gröna byggstenar” som vi är beroende av på samma sätt som vi är beroende av infrastruktur som byggnader, vägar, vatten och avlopp. En sammanhängande grön infrastruktur i Botkyrka lägger grunden för en god livsmiljö, en god ekonomi och höjer kommunens attraktivitet som plats att bo och vistas i. Gröna ytor behövs i en variation, stora och små, kuperade och plana för att rymma en mångfald av ekosystemtjänster och funktioner som gynnar både människa och natur och som vi inte har råd att vara utan. Fokusområdena växte så småningom fram till fyra mål.

Metoder och åtgärder

Till varje mål kopplas metoder som kan användas för att uppnå målen och säkerställa fungerande ekosystem och ekosystemtjänster i kommunen. Även åtgärder har föreslagits både på kommunövergripande nivå samt för respektive kommundel. I åtgärdsdelen som är en bilaga till grönstrukturprogrammet och som kommer att revideras årligen framgår en kortare beskrivning om vad åtgärderna syftar till, samt vilka mål från grönstrukturprogrammet som åtgärden kan bidra till att uppfylla.

Exempel på åtgärder är till exempel att ta fram en pollineringsplan och utveckla en modell för grönytefaktor i exploateringsprojekt och avtal.

Bygga både stad och grönstruktur i tid av klimatförändringar

Botkyrka och hela Stockholmsregionen befinner sig i en starkt expansiv fas. Det finns många anspråk på marken. Det är många som vill bo här, nya bostäder och verksamheter behövs. Vi är också mitt uppe i en tid där vi behöver hantera ett förändrat klimat och samtidig minska ytterligare klimatpåverkan. Grönstrukturen spelar en nyckelroll för vårt framtida välmående. Grönstrukturprogrammet visar på en riktning som skapar möjligheter för både bebyggelseutveckling och utveckling av de gröna värdena, förutsatt att resurser avsätts hos både tjänstepersoner och driftspersonal.

Team: Anna Maria Larson, Jesper Arnström och Helene Littke Ekologigruppen, Sunna Pfeiffer Mandaworks och Daniel Nilsson Tyréns