Dagvattendamm i västra Lund

Höje å är ett 35 kilometer långt skånskt vattendrag som passerar en dalgång i västra Lund mellan S:t Larsområdet och Värpinge. Området, vars dagvatten leds ut i Höje å, består främst av industrimark men även radhusområden, vägar, jordbruksmark och parker. Vattnet kan innehålla flertalet föroreningar som följer med Höje å ut i Öresund. Projektet Höje å helhetsperspektiv anlitade Ekologigruppen för att undersöka möjligheten att fördröja och rena dagvattnet från västra Lund. Uppdraget slutade i ett förslag på en dagvattendamm på en lämplig plats och med en lämplig storlek och utformning.

Placering

Målet var att strategiskt placera en dagvattendamm där den skulle få mest nytta utifrån flödesutjämning och föroreningsminskning. Ett område på kommunalt ägd åkermark valdes till slut, efter analyser av markhöjddata i relation till dagvattenkulvertens bottenläge.

Flödesutjämning

För att få till rätt dimensionering på dagvattendammen gjordes uträkningar i verktyget StormTac, som är gjort för att beräkna lokal dagvattenhantering. Beräkningarna gjordes efter 10-årsregn, alltså regn med en intensitet som kan förväntas vart tionde år. Dessutom räknades avrinningsområdets storlek, vattnets rinnsträcka och en klimatfaktor in, där klimatfaktorn representerar en ökad regnintensitet i framtidens förändrade klimat. Två volymer beslutades, en grundvolym där utflödes hålls jämt, och sedan en extra buffert, där utflödet blir aningen högre än önskat men ändå uppfyller en reningsfunktion. Det lämnades även utrymme för att dimensionera upp dammen genom att helt enkelt höja den övre utloppströskeln.

Rening av dagvatten

Föroreningsbelastning och rening beräknades i StormTac utifrån 13 förorenande ämnen. Belastningen räknades ut med hjälp av schablonvärden kopplade till markanvändning i avrinningsområdet. Uträkningarna visade att den föreslagna dammens reningseffektivitet varierade beroende på ämne, från 30% för kväve till 80% för olja och krom. Trots variationen blev resultatet att alla halter av ämnena ut från dammen skulle hamna under de nationella gränsvärdena för utsläpp.

Vid väldigt höga flöden kan vatten fortfarande behöva ledas förbi dammen, vilket självklart minskar reningseffekten. Som jämförelse gjordes liknande uträkningar på en hälften så stor damm och en 50% större damm. Lite förbättrad rening för vissa ämnen uppmättes för en större damm, och en liten försämring för den mindre dammen, men alla typer av dammar skulle se till att utsläppen från dammen var under gränsvärdena för samtliga ämnen.

Team: Johan Krook, Bengt Wedding och Siri Wahlström